Tänk er..
Jag sitter och läser mina gammla inlägg om när jag var gravid med Julia och Joel
Idag är det den stora dagen som inte känns så speciellt stor. ingen bebis verkar vilja kika ut. 
idag har jag gått 280 dagar 40 veckor och 9 månader som gravid. kan inte fatta att jag gått så länge,de känns verkligen inte som det! men jag kommer garanterat att sakna min stora tjocka mage
jag hoppas den vill kika ut snart, börjar bli så tungt att gå runt och bära på en stor mage hehe .
idag har jag gått 280 dagar 40 veckor och 9 månader som gravid. kan inte fatta att jag gått så länge,de känns verkligen inte som det! men jag kommer garanterat att sakna min stora tjocka mage jag hoppas den vill kika ut snart, börjar bli så tungt att gå runt och bära på en stor mage hehe .Tänk vad sjukt länge man går och bär på ett barn i magen egentligen? nästan ett helt år, 9 månader full av förväntan och oro.. Jag har varit gravid två gånger, andra gången var jag nog mest nervös, första gången hade jag ingenting att jämnföra mig med, men med Joel kunnde jag jämnföra mig med hur Julia var, också gick man runt och tänkte, - jaha så här kännde jag mig aldrig med Julia?- nu är det något fel, men två graviditeter kan aldrig vara likadana:)
Just nu saknar jag inte att vara gravid, känns som jag också vill börja "leva" om ni förstår hur jag menar, med två barn knappt två år i mellan har det varit tufft, vissa dagar har jag bara viljat grina och sticka ifrån allt. det är jobbigt att ha barn men det är också det bästa som finns.JAG SKULLE ALDRIG VILJA VARA UTAN DOM! dom är det bästa jag har.
jag tror att ibland har det kännts extra jobbigt för jag har aldrig riktigt fått tagit igen mig själv, det gick ungefär ett år, sen vart jag gravid igen för 2a gången, men det kanske finns en mening med det också,självklart ville jag att Julia skulle få syskon, hon är så söt med sin OEL, som hon så sött säger, dom kommer verkligen har stor nytta av varandra och framför allt kul tillsammans.
som sagt.. det är kul att läsa gammla inlägg under graviditeten, speciellt Julias, för hon var mitt första och man hade så mycket förväntningar.. det var knappt tre år sedan och mellan den tiden har jag hunnit fått mitt andra barn också, det är inte illa: ) Jag är endå stolt hur jag har klarat det så bra, jag menar oftast så är jag själv eftersom ante jobbar mycket, och då ska jag sköta hem, två små barn och jobb som jag faktiskt har börjat lite smått med nu.
Nu ska jag faktiskt lägga mig i sängen!
Puss på mina älskade barn och sambo:)