aldrig en lugn stund med lilla Joel, egentligen gör han väl inget speciellt men jag blir så orolig så fort han låter konstigt! eftersom han hade svårt med andningen när han föddes så är man ju extra rädd att han ska syresätta sig dåligt, han brukar bli lite smått blå om läpparna efter han ätit och lätt blå om händerna och fötterna.

men för en vecka sedan hemma hos mamma hände något jätte hemskt, han slutade nästan andas han lät jätte konstigt så mamma fick rycka i hans händer för att andningen skulle komma igång, och igår när jag satt och matade han och han skulle rapa, var han alldeles lila om handen som om han skulle ha dålig blodcirkulation, obehagligt var det. och inte nog med det så är förskyld nu... jag hoppas han inte blir värre! hans hjältklaff är ju öppen ca en halv milimeter och det gör att han blir lättarne blå på kroppen och kan ha svårt med andningen så jag hoppas den växer ihop snart så man slipper gå runt och ora sig..

det är ju alltid något speciellt när barn är små men det är en jäkla oro också!

näe kanske man ska göra någon nytta..