ibland ångrar jag mig att jag gick dit, just nu är det bättre för stunden, men det kommer vissa kvällar jag ångrar mig så otroligt mycke. jag trodde att allt skulle bli lättare att jag kanske skulle glömma saken med tiden,att jag kunnde gå vidare bara jag hade vågat göra saken jag gjorde. men det är endå saker som gör mig påmind och det är sån fruktansvärd smärta inombords. under tiden jag velade fram och tillbaka vad jag skulle göra så italade jag mig själv att det kommer aldrig mer hända igen,jag skämdes så himla mycke, samtidigt som jag ville ha hjälp och samtidigt så ville jag bara att nån skulle ta mig här i från. kanske har jag sagt det till för många , men det är många som inte heller vet om någonting, men hur då ska jag försöka glömma.. någon gång måste det försvinna hur mitt huvud..

hur många gånger ska jag förklara, sluta skämta om såna saker som ni vet sårar mig hur mycke som helst! skämta inte om sånt i min närhet! imorgon är det sista gången jag behöver gå dit! SISTA gången! nu ska jag packa sedan åka in till stan, passar på när man för gratis skjus. puss på världens bästa mamma!